Ställer vi rätt frågor när AI kan ge oss svar på nästan allt?

De flesta av oss har vid det här laget tillgång till ett eller flera AI-verktyg. Vi testar olika modeller och integrationer och försöker förstå hur vi bäst kan använda dem i vårt arbete. Vi lär oss att prompta bättre. Vi testar hur AI kan hjälpa oss att effektivisera arbetsuppgifter, hitta nya idéer, analysera stora mängder material – eller skapa en rolig bild på några sekunder.

Det här är inte oviktigt. Tvärtom. AI ger oss möjligheter som hade varit helt otänkbara för bara några år sedan. Vi kan be om tio idéer och få tio idéer. Vi kan be om en analys och få en analys. Vi kan be om argumenten mot vår egen ståndpunkt och få dem på några sekunder. Det som tidigare krävde tid, eftertanke och ofta en hel del friktion kan nu börja med en enda mening i ett chattfönster.

Det är en enorm förändring.

Men det är också här något viktigt blir tydligt: AI är extremt bra på att ge oss svar på det vi ber om. Och just därför blir kvaliteten på det vi ber om helt avgörande. Det gamla uttrycket “skit in, skit ut” har därför aldrig varit mer relevant.

För en maskin kan ge ett briljant svar på en dålig fråga. Den kan producera en skarp analys av ett problem som inte är det verkliga problemet. Den kan effektivisera en process som kanske inte borde finnas alls. Den kan skriva en välformulerad text som bygger på fel antaganden.

Och den gör det snabbt och övertygande.

Det är här det blir intressant – och något som får mig att fundera. Inte att AI ger oss fel svar, utan att den kan ge oss ”rätt svar” på fel fråga.

Vi lägger mycket tid på att lära oss prompta bättre, att formulera oss på rätt sätt, för att få en skarpare analys, en bättre idé eller ett bättre svar. Det är viktigt. Men min poäng är att det inte spelar någon roll, om vi inte förstår vad det egentligen är vi frågar efter och varför.

Det som därför blir den viktigare förmågan ligger tidigare i processen.

• Vad är det egentligen vi försöker förstå?

• Varför uppstår det här problemet?

• Vilka antaganden bygger vi på?

• Vad har vi inte sett än?

Här möter vi den kanske svåraste frågan av alla: är det här ens rätt fråga att ställa?

Det här är inte något nytt. Bra strateger, forskare, journalister och ledare har alltid vetat att kvaliteten på en fråga ofta avgör kvaliteten på svaret.

Men i en värld där maskiner kan generera svar i nästan obegränsad mängd förändras balansen. Det blir inte brist på svar. Det blir brist på bra frågor.

Här har människan fortfarande sin viktigaste roll i samspelet med maskinen. Att hålla fast vid vår nyfikenhet. Att våga ifrågasätta det uppenbara. Att formulera de frågor som gör att vi faktiskt förstår vad vi håller på med, innan vi använder maskinens kraft.

För AI kommer alltid att svara. Men det är fortfarande vi som måste veta vad det är värt att fråga.

Lästips: Frågvisare – människans viktigaste verktyg

På temat frågor: Nicklas Berild Lundblad och Fredrik Stjernberg utforskar i Frågvisare människans nyfikenhet och frågans betydelse för hur vi förstår och orienterar oss i världen.

Utgångspunkten är enkel men relevant: som man frågar får man svar. Författarna beskriver frågan som ett av människans viktigaste verktyg – och visar hur bättre frågor kan hjälpa oss att skapa en bättre bild av världen.

Boken gavs ut 2021, precis före det stora genombrottet för generativ AI. Men kanske har frågan om våra frågor bara blivit ännu mer aktuell sedan dess. När svaren blir allt enklare att få tag på blir vår förmåga att vara nyfikna, ifrågasätta och formulera bra frågor desto mer värdefull.