Vad händer när termen AI First blir gammal?

– Hur skulle ditt företag ha sett ut om det startades idag?

“Just as electricity transformed almost everything 100 years ago, today I actually have a hard time thinking of an industry that I don’t think AI will transform in the next several years.” Andrew Ng.

AI:s disruptiva potential är säkert välkänd för dig. Men hur påverkar det företags uppbyggnad och går det att beskriva det på ett systematiskt sätt? Man skulle kunna göra det på en skala som bygger på graden av AI-implementering.

Än så länge har vi gjort det genom att titta på hur AI inverkar på våra befintliga företag. Men precis som med andra fenomen kommer välden snart att delas upp i vilka företag som skapades innan AI-teknikens genombrott och vilka som skapades efter. Låt införa termen Born AI för dessa nya företag, som skapas efter att AI-teknik redan finns från början.

Termen AI First är just nu på tapeten. Det betecknar företag ett företag som först frågar sig vilka problem AI kan lösa. Det som återstår är människornas ansvar. Men det avser oftast ett företag som redan fanns innan LLM:ernas genombrott. Dvs ett företag born before AI.

Vi skulle med dessa termer kunna skapa en enkel trappa som jämför olika företag och var de befinner sig i utvecklingen.

1. Före AI: AI finns inte i beslutslogiken. Effektivitet bygger på fler människor, bättre processer och mer erfarenhet.

2. AI-stöd: AI används som assistent i befintliga arbetsflöden. Företaget gör ungefär samma saker, men snabbare.

3. AI First: Ett AI-first-bolag utgår inte från att AI är ett separat IT-projekt, utan från att AI ska användas tvärfunktionellt i affären, i arbetsflöden och i beslutsfattande.

4. Born AI: Företaget är byggt med antagandet att LLM:er, agenter och automatiserad kognitiv kapacitet redan finns. Det är inte ett traditionellt bolag som “inför AI”, utan ett bolag vars kostnadsbas, bemanning, leveransmodell och produktlogik redan förutsätter AI.

Mina initiala noteringar, som företagsledare, är att ganska många saker som företag brukade bygga på får en helt ny logik. Allt ifrån hur man ska bemanna sitt företag, till värdekedjor till företagshieraki förändras i sin grundlogik. Redan idag pratas i PR-branschen eller på adviokatbyråer om att det krävs färre juniorer. Traditionella pyramider ritas om. Därmed också den framtida rekryteringen, som i många företag bygger på att man ”jobbar sig uppåt”. Erfarenhet – och därmed värde – brukade komma från år av hårt arbete. AI gör erfarenhet mindre värdefull som produktionsmedel, men mer värdefull när den visar sig som omdöme. När alla kan få fram ett snabbt svar blir förmågan att känna igen ett bra svar mer värdefull.

Företagen som är Born AI kommer inte alls att byggas upp på samma sätt. Vad händer då när AI First-företagen ska konkurrera med Born AI? Vi är kanske fortfarande upptagna med hur företag med AI-stöd slår företag som inte använder AI eller hur man ska gå från AI-stöd till AI first. Vi behöver förvisso inte blir dystopiska, men precis som i alla andra former av konkurrens kommer de som hamnar sist att gå under.

Vad alla företag borde göra är att fundera på hur de skulle byggas upp, om man gjorde om allt utifrån dagens teknik. Vilka kompetenser behövs för att utföra uppgifterna? Hur ser rapportering och hierarki ut? Vad ska belönas och uppmuntras? Hur frigörs kreativitet och internt lärande? Det ger en målbild och en gap-analys.Hur hade ditt företag sett ut om det hade varit Born AI? Någonstans finns det någon som just nu bygger just precis det företaget - bara så att du vet.

Lästips

Andy Grove, Only the Paranoid Survive (1996), är den självklara följeslagaren till frågan om Born AI. Grove myntade begreppet strategic inflection point för att beskriva ögonblick då de underliggande kraftförhållandena i en bransch ändras så mycket att den gamla strategin slutar fungera — inte gradvis, utan i en regimskiftande mening. Hans paradexempel är Intels exit ur minneschips 1985, ett beslut som tog ledningen flera år av kognitiv dissonans att fatta trots att data redan pekade i rätt riktning. Det Grove formulerar — och det är poängen för en företagsledare idag — är hur svårt det är att se en inflektion när man själv står mitt i den.

Det relevanta för en styrelse är inte Groves berättelse om Intel utan hans observation om organisatorisk perception. Hans tes är att de som tidigast känner förändringen är säljare och tekniker i frontlinjen, medan ledningen får signalen sist eftersom hierarkin filtrerar dissonans. Översatt till AI: medarbetare som dagligen använder LLM:er i sitt arbete har redan en levd erfarenhet av att deras roller fungerar annorlunda än rollbeskrivningen säger. Frågan “hur hade vårt företag sett ut om vi byggde det idag?” är, i Groves termer, ett sätt att kringgå hierarkins filter — att tvinga ledningen att se det frontlinjen redan ser.

Läs särskilt kapitel 4 om “signal vs noise” och kapitel 6 om strategiska handlingar som föregår strategiska uttalanden. Det senare är centralt: Grove menar att den verkliga strategin syns i resursallokering långt innan den artikuleras som plan. Det är en obekväm linjal att hålla mot det egna företaget. Om budgeten, rekryteringsplanen och organisationsschemat fortfarande ser ut som ett företag born before AI — då är det vad ni är, oavsett vad strategipresentationen säger.