“Att förutsäga saker är svårt. Särskilt om det handlar om framtiden.” Detta citat tillskrivs omväxlande fysikern Niels Bohr och fotbollstränaren Yogi Berra, och även om det ofta citeras som ett skämt så är det ovedersägligen sant; vår förmåga att förutsäga framtiden är högst begränsad.

Det betyder emellertid inte att det inte är värt att försöka. Arbetet med att formulera förutsägelser är i sig värdefullt eftersom det fordrar att vi preciserar vad det är vi egentligen är intresserad av, och varför det skulle vara värdefullt för oss att veta det.

Förutsägelser i största allmänhet är sällan intressanta; att förutsäga att det svenska valet 2026 kommer att bli ett ödesval, närmare mellan blocken än man tror eller att det kommer att avgöras av ekonomin är farligt nära plattityder. Vad vi istället borde försöka göra är att formulera förutsägelser som kan falsifieras vid en viss given tidpunkt.

Det är mer riskabelt - förstås - eftersom vi då verkligen kommer att kunna säga om vi hade fel eller ej, men det är just det som också är poängen. Att ha fel är inte ett problem, så länge vi lär oss av våra misstag: men hur lär du dig av förutsägelser som är så allmänna att de alltid kan försvaras som rimliga och i huvudsak riktiga?

Mot detta kanske någon anför att precision utesluter de många olika nyanser som ett val innehåller, och att det skapar en sorts falsk vetenskaplighet - invändningar som även om de kanske vittnar om en del intellektuell lättja bör tas på allvar. Det enklaste sättet att bemöta den invändningen, emellertid, är genom att helt enkelt konstatera att det inte handlar om antingen/eller. Du får gärna formulera nyanserade analyser som inte kan falsifieras, men det betyder inte att det inte också finns ett värde i att försöka hitta den mest precisa formulering du kan av dina insikter.

Att förutsägelser har värde är obestridligt, och i våra dagar tydligt i och med de många olika förutsägelsemarknader som vuxit fram. Den intresserade kan kika på Polymarket eller Manifold och hitta massor av olika politiska förutsägelser - och följa resonemangen som de som satsar rykte eller pengar på sina förutsägelser erbjuder i kommentarerna.1 Det kanske viktigaste värdet för organisationer idag är emellertid inte att man kan delta i marknader som dessa, utan att en skarp förutsägelse faktiskt och låter oss diskutera oenighet på ett mycket tydligare sätt. Oenighet är en organisations främsta tillgång, och alltför ofta drunknar vi i konsensus - något som en skarp förutsägelse kan bota.

Låt oss ta ett enkelt exempel: det svenska valet 2026. Vilka är de mest intressanta, skarpt formulerade förutsägelserna vi kan göra om det? Här är ett par kandidater:

Q1. Regeringsbildningens längd

Kommer det att gå fler än 50 dagar från valdagen den 13 september 2026 till dess att en ny regering formellt tillträder (enligt Regeringskansliets officiella datum)?

Q2. Storkoalition

Kommer en regering där både Socialdemokraterna (S) och Moderaterna (M) ingår att tolereras av riksdagen någon gång under perioden 13 september 2026 – 13 september 2027?

Q3. SD i regeringen

Kommer Sverigedemokraterna (SD) att inneha minst ett statsrådsämbete före den 1 januari 2027 (enligt regeringens officiella lista över statsråd)?

Q4. Centerpartiets statsministerpekning

Kommer Centerpartiet (C) före valdagen den 13 september 2026 att offentligt ange en statsministerkandidat från ett annat parti som sitt förstahandsval?

Q5. Valdeltagande

Kommer valdeltagandet i riksdagsvalet den 13 september 2026 att uppgå till mer än 85,0 % (enligt Valmyndighetens slutliga statistik)?

Q6. Ny partietablering

Kommer något parti som inte sitter i riksdagen den 1 januari 2025 att få minst 4,0 % av rösterna i riksdagsvalet 2026 (enligt Valmyndighetens slutliga resultat)?2

Q7. Blocköverskridande budget

Kommer den första budgetpropositionen efter valet 2026 att antas med stöd av partier från båda de traditionella blocken (vänster respektive höger), enligt riksdagens voteringsprotokoll senast den 31 december 2026?

Q8. Partiledarbyte i regeringsparti

Kommer något av de partier som deltar i regeringen efter valet 2026 att byta partiledare senast den 31 december 2027 (enligt partiets officiella beslut eller pressmeddelande)?

Q9. Stabilitet mellan valcykler

Kommer det största partiet i EU-valet 2029 att vara samma parti som var störst i riksdagsvalet 2026 (enligt Valmyndighetens officiella resultat)?

Q10. Riksdagsutträde

Kommer något av de partier som sitter i riksdagen under 2025 att få under 4,0 % av rösterna i riksdagsvalet 2026 (enligt Valmyndighetens slutliga resultat)?

Tillsammans kan sedan dessa användas för att skapa en sorts förutsägelseprofil för valet, där vi kan landa på olika profiler. I en snabb bild med exempelsannolikheter:

---

Vilka frågor skulle du ställa i stället? Hur ser din osäkerhetsprofil ut? Gör din egen i vår lilla demo-app här.

Om du undrar hur olika AI-modeller, promptade att bete sig som Superforecasters (se nedan) bedömer sannolikheterna kommer svaren här.

Gemini:

Claude:

ChatGPT:

Lästips

När det gäller förutsägelser finns ingen bättre bok än Superforecasting: The Art and Science of Prediction av Philip Tetlock och Dan Gardner. Deras tips för hur man blir bättre på att förutsäga framtida händelser är handgripliga och robust - även om de kräver litet tålamod och övning. I sammanfattning:

Tänkandestil: “Rävar” vs “Igelkottar”
Superforecasters är som “rävar” snarare än “igelkottar” - de samlar information från många källor istället för att låsa fast sig vid en stor idé. De pratar om möjligheter och sannolikheter, inte säkerheter. De erkänner lätt när de har fel och ändrar sina åsikter.

Konkreta tekniker

1. Fermi-izing De bryter ner komplexa frågor i mindre delar och sorterar dem i “kända” och “okända”. Detta tvingar fram ignorans i öppet ljus istället för att gömma den bakom jargong.

2. Regelbunden uppdatering av övertygelser Belief updating är för forecasting som tandborstning är för tandhälsa - det kan vara tråkigt och ibland obehagligt, men det lönar sig på lång sikt.

3. Historiska jämförelser De söker alltid efter jämförelseklasser och ställer frågan: “Hur ofta händer saker av det här slaget i situationer av det här slaget?” De analyserar från utsidan in - till exempel: Assad är en diktator, de flesta diktatorer stannar vid makten väldigt länge, betrakta aktuella nyheter från Syrien i det ljuset.

4. Probabilistiskt tänkande De ger procentuella sannolikhetsuppskattningar (som meteorologer). Superforecasters tilldelade sannolikheter på 72-76% till saker som hände och 24-28% till saker som inte hände.

5. Balansera mellan över- och underreaktion De lärde sig att balansera mellan överanpassning till ny bevisning (”Detta förändrar allt”) och underanpassning (”Detta är bara en tillfällig avvikelse”), och mellan övertro (”100 procent!”) och överförsiktighet (”Ehm, 50 procent”).

Mental inställning
Growth mindset Superforecasters har growth mindsets snarare än fixed mindsets. De lär sig genom att göra - försöka, misslyckas, analysera, justera och försöka igen.

Engagemang för självförbättring Engagemang för självförbättring är den starkaste prediktorn för prestation. Superforecasting kräver tänkande som är öppet, noggrant, nyfiket och - framför allt - självkritiskt.