Metod och problem

Du har säkert också haft en matematiklärare som sagt till dig: om du förstår problemet så har du halva lösningen. En annan viktig komponent är att hitta en metod som fungerar för att lösa problemet. Ibland måste man också utesluta det som inte fungerar. Vad händer om man applicerar den metodiken på Almedalsveckan?

För det första handlar det om att se skogen bland alla träd. Ett lugnande besked kan vara att ingen kan hålla koll på allt som händer under veckan och man kan inte vara med på allt. Du får göra ett urval. Vilka är dina träd, de mätetal som du vill kunna se tillbaka på efter veckan? Svaret på den frågan bör du formulera redan nu, långt innan veckan börjar.

Ett vanligt misstag är att inte se Almedalsveckan som en del av en process. Det som föregår veckan och det som följer på den är minst lika viktigt som veckan själv. Du bör ställa dig frågan: vilka syften ska aktiviteter under veckan ha för att uppnå mina mål? När målen är satta bör du bestämma dig för hur du bäst når dem. Det kräver att du förstår hur Almedalsveckan fungerar. Vilken metod kan hjälp mig till bästa resultat?

Den dolda Almedalsveckan

Arrangörerna av veckan brukar mäta storleken i antalet evenemang, som brukar vara flera tusen. Men det är egentligen bara halva sanningen. Det de mäter är antalet evenemang i det officiella programmet. Men det mest intressanta är oftast inte med i programmet. Det är alla mingel för inbjudna, alla luncher/middagar och enskilda möten. Det är där din förberedelse kommer in. Se till att du är med på den dolda veckan. Den som är invite only.

Planera inte bara för den synliga veckan, utan även för den dolda. Generellt kan du ha som tumregel att spendera 70% av din tid på sådana planerade aktiviteter och därmed lämna 30% av tiden till spontana möten. Men de senare är ju en chansning, den som vill ha ut ett bra resultat av sin vecka bör veta det redan när du går av båten/flyget. Förberedelser är proffsens bästa vän.

Almedalens filterbubblor

En tydlig trend det senaste decenniet är att veckan delas upp i kluster. De kallas sådant som Hälsodalen eller Techarenan. Man försöker göra som en branschmässa inom Almedalen. Det kan vara bekvämt för den som vill umgås i sina kretsar. Filterbubblor hade de hetat digitalt. Risken med klustren är att man når samma människor som man alltid når. De fyller sin funktion, men att använda Almedalen som en utlokaliserad branschmässa är att försitta chansen att bygga ut det egna nätverket och de egna kontaktytorna.

Vad betyder ett valår?

Att 2026 års vecka är ett valår kommer att styra en hel del. Politikerna är i kampanjläge och betydligt mindre konsensusorienterade. Efterfrågan på konkreta lösningar ökar på bekostnad av kloka resonemang. Slagord och kärnfulla formuleringar blir hårdvara. Förberedelserna för ett valår bör se annorlunda ut – dels blir det svårare att tränga igenom bruset, dels finns chansen att just din hjärtefråga adopteras av politikerna. Vill du att din närvaro ska slå igenom i valrörelsen behöver du en särskild, noga genomtänkt strategi för just detta.

Många vill åka till Almedalen och få genomslag för sitt budskap. Nästan alla misslyckas. Varför? Det enkla svaret är därför att det är svårt med mördande konkurrens och budskap drunknar i bruset. Det smartare svaret är att problemet är för brett formulerat. Du borde i stället fråga om ditt budskap nådde rätt mottagare. Det kan du nämligen kontrollera och förbereda.

I stället för ett öppet evenemang där du hoppas att rätt publik dyker upp kan du ha ett slutet där du själv bjuder in. Det kan vara ett rundabordssamtal eller en middag. Eller möten. Det går tillbaka till logiken att du ska ha ditt resultat säkrat innan veckan ens börjar. Att gå på kvalitet före kvantitet är också att gå från slump till garanti.

Så vad ska du mer förbereda? Ha något att säga! PR-byråer består inte av magiker. Vi kan inte ta ett ointressant budskap och se till att hela världen lyssnar på det. God kommunikation bygger inte på tricks utan på att någon vill lyssna. I stället för att betala någon för att få genomslag för ditt budskap borde du betala någon för att du ska ha utvecklat något intressant att säga. En enkel logik i kommunikation är att du i längden får ungefär den uppmärksamhet du förtjänar. Många gillar inte den sanningen. Men utmana den inte - utan utmana ditt eget budskap. Almedalen belönar inte den som försöker synas mest, utan den som har bäst plan.

Lästips

C. Wright Mills klassiker The Power Elite (1956) är fortfarande en av de skarpaste analyserna av hur makt faktiskt organiseras: genom gemensamma världsbilder, delade karriärvägar och sociala nätverk mellan politiska, militära och ekonomiska eliter. Mills poäng är enkel men obekväm: de som fattar de stora besluten rör sig i samma kretsar, går på samma skolor och delar samma grundantaganden om hur världen fungerar. Formella beslutsprocesser ger bara halva bilden.

Det som gör boken bestående är att Mills inte nöjer sig med att peka ut enskilda maktspelare. Han visar i stället hur strukturerna själva reproducerar inflytande – hur rekryteringsmönster, institutionella kopplingar och en delad social tillvaro skapar ett sammanhängande skikt som inte behöver samordna sig medvetet för att agera i gemensamt intresse. Makten ligger inte i rummet där beslutet formellt fattas, utan i alla de rum där premisserna för beslutet redan har formats.

Mills skrev om det amerikanska efterkrigssamhället, men analysens grundlogik är tidlös. Den som vill förstå varför den dolda Almedalsveckan ofta är viktigare än den synliga – varför de slutna middagarna, rundabordssamtalen och informella mötena avgör mer än de öppna seminarierna – har mycket att hämta här. Boken är också en påminnelse om att den som vill påverka makt först behöver förstå hur den faktiskt cirkulerar, inte bara var den formellt sitter.

The Stockholm Project.