Allt har sin tid

Människan är en biologisk varelse. Vi påverkas av vår naturliga omgivning, och inte bara till humöret, utan också när det gäller hur vi tänker och vad vi tänker på. Vi påverkas också av var i en berättelse vi upplever att vi befinner oss. Vi är säkert många som i samband med det nya året funderat på om det inte är dags att tänka nytt, och annorlunda.

An illustrative 1920s poster-style image for 'Allt har sin tid' newsletter, featuring seasonal changes, brain activity graph, New Year's resolutions, and communication strategies.

Det finns en mängd olika rytmer och säsonger i kommunikationsarbetetet, och den som är känslig för detta gör ett bättre arbete än den som kommunicerar på som om inget hade hänt. Låt oss se på några exempel.

Årstiderna

Det finns flera intressanta studier som visar att vi tänker olika under olika årstider, och att tänkandet varierar framförallt med tillgången på naturligt ljus. Vi koncentrerar oss bättre när vi har tillgång till mycket naturligt ljus, och det betyder att vi kan ta till oss mer komplexa saker då. Vissa forskare går så långt att de menar att vi ser säsongsskillnader, särskilt hos äldre, som motsvarar nästan 5 års åldersskillnad.1

Forskare vid universitet i Liège i Belgien genomförde en banbrytande studie publicerad i PNAS där de lät deltagare vistas i en kontrollerad miljö utan säsongssignaler i 4,5 dagar, för att sedan mäta deras hjärnaktivitet med fMRI under olika kognitiva uppgifter.

Resultaten var slående: hjärnaktiviteten för uppmärksamhetsuppgifter var som högst runt sommarsolståndet och som lägst runt vintersolståndet. Men för arbetsminnesuppgifter var mönstret annorlunda – där nådde hjärnaktiviteten sin topp på hösten och sin botten på våren.

En stor kohortstudie med över 3 350 äldre vuxna bekräftade dessa fynd i verkliga förhållanden. Forskarna fann att global kognitiv funktion var signifikant högre under sommar och höst jämfört med vinter och vår. Effekten var så stark att den motsvarade ungefär fyra års skillnad i kognitiv ålder. Deltagare som testades på vintern och våren hade nästan 30 procent högre sannolikhet att möta kriterier för lindrig kognitiv nedsättning jämfört med de som testades på sommaren och hösten. 2 3

Hur kommunicerar du under olika årstider?

Tidpunkter och kommunikation

Det spelar också roll var vi befinner oss i olika berättelser. Vi förstår oss själva i berättelser, och det finns tidpunkter då väldigt många av våra berättelser konvergerar i en delad tidpunkt. Nyår är den kanske mest uppenbara, men den som vill kan också skapa sådana delade tidpunkter i sin egen organisation med fokus på lanseringar eller konferenser.4 ,5

Denna “fresh start”-effekt är väl dokumenterad, och om du tillhör de som är skeptiska till nyårslöften så kan det vara värt att titta på forskningen. I en uppmärksammad studie visade det sig att mer än 50 procent av de som väljer att göra en förändring vid en delad och meningsfull tidpunkt håller sig också till den förändringen.6 Vad vi faktiskt lovar är också intressant att titta på:

Vilka tidpunkter arbetar du med i din kommunikation? Kan du skapa helt nya?

Tänk i kapitel

Vårt starka fokus på berättelser ger oss möjligheter att tänka kommunikation i kapitel och en övergripande story som vi vill berätta — något som är ganska sällsynt. De flesta har en och samma story som knappast utvecklas alls. Kapitlet som mental modell är ett utmärkt exempel på ett kommunikationsverktyg som kan hjälpa oss att skapa en tydligare rytm i kommunikationsarbetet.

Det kanske tydligaste exemplet på säsongseffekter i våra berättelser om oss själva är saker som “gym” vid nyårsafton. Nedan ser vi effekten i Sverige:

I mars 2022 ser vi också en peak, men det var i samband med att en man mördades på ett gym i Stockholm, annats är säsongseffekten tydlig. Att känna till säsongseffekter i kommunikation är centralt - men också att inte missa när det kan finnas en växande trend under säsongseffekten. Ett intressant exempel är fokus på skatter och techföretag: under de stora skattedebatterna i Storbritannien var det lätt att tro att skattefrågan bara var en säsongsfråga - det fanns en stark säsongseffekt kring början av året - men samtidigt växte den absoluta mängden uppmärksamhet som frågan fick.

Att kommunicera är att förstå alla dessa rytmer, säsonger och tidpunkter och att kunna dra nytta av dem. Vilka rytmer använder du i din kommunikation?

Lästips

Veckans lästips är Robert McKee, Story: Substance, Structure, Style and the Principles of Screenwriting (Methuen, 1997).

Robert McKee beskrivs ibland som mannen som lärt Hollywood att berätta historier. Hans tredagarsseminarium har producerat över 65 Oscar-vinnare, och Story är obligatorisk läsning på filmskolor från Harvard till UCLA. Men bokens värde sträcker sig långt bortom manusförfattande. Den handlar om något mer fundamentalt: varför berättelser fungerar, och vad som skiljer en berättelse som griper tag från en som faller platt.

McKees centrala insikt är att en berättelse inte är en serie händelser utan snarare måste ses som en serie förändringar. En huvudperson vill något, stöter på hinder, tvingas fatta beslut under press, och förändras som resultat. Denna struktur speglar också hur vi faktiskt upplever och förstår våra egna liv, vårt arbete och samhället i stort.

Vi förstår oss själva genom berättelser. McKees bok hälper oss att se hur dessa berättelser är konstruerade.

McKee är också roligt kompromisslös. Han visar ingen nåd mot det han kallar “berättelsens fiender” – exposition som förklarar istället för visar, karaktärer utan inre konflikt, händelser utan konsekvenser. Hans förakt för ytlighet är legendärt. Men bakom strängheten finns en djup respekt för publikens intelligens och en övertygelse om att bra berättelser kräver hårt arbete.

Boken är tjock och krävande. Den förutsätter att du tar berättande på allvar. Men för den som arbetar med kommunikation – oavsett om det handlar om presentationer, varumärkesbyggande eller intern förändringskommunikation – erbjuder Story ett ramverk som du verkligen kan tänka i.

The Stockholm Project.

1. Se Lim, A.S., Gaiteri, C., Yu, L., Sohail, S., Swardfager, W., Tasaki, S., Schneider, J.A., Paquet, C., Stuss, D.T., Masellis, M. and Black, S.E., 2018. Seasonal plasticity of cognition and related biological measures in adults with and without Alzheimer disease: Analysis of multiple cohorts. PLoS medicine, 15(9), p.e1002647.

2. Se Meyer, C. et al. (2016). Seasonality in human cognitive brain responses. Proceedings of the National Academy of Sciences, 113(11), 3066-3071 och även här Lim et al. (2018).

3. Det ska också noteras att det finns skeptiska röster, förstås. Se Brennen, T., 2021. Is cognition seasonal?. New Ideas in Psychology, 61, p.100852.

4. Se Dai, H., Milkman, K.L. and Riis, J., 2014. The fresh start effect: Temporal landmarks motivate aspirational behavior. Management Science, 60(10), pp.2563-2582.

5. Se Dai, H. and Li, C., 2019. How experiencing and anticipating temporal landmarks influence motivation. Current Opinion in Psychology, 26, pp.44

6. Se Oscarsson, M., Carlbring, P., Andersson, G. and Rozental, A., 2020. A large-scale experiment on New Year’s resolutions: Approach-oriented goals are more successful than avoidance-oriented goals. PLoS One, 15(12), p.e0234097, som också visar att “sluta”-löften är mycket mindre sannolika att leda till framgång än